Hemlock och douglasgranar är inte okända släkten i Sverige, dock är det endast få arter som finns till försäljning och som används i offentliga miljöer i landet. Det saknas en svensk sammanställning av släktenas samtliga arter så syftet med denna litteraturstudie är att beskriva arterna morfologiskt samt deras naturliga utbredning och associerade arter. Utifrån detta förs en diskussion med målet att svara på frågan om fler arter kan vara härdiga i svenskt klimat. Även odling och förökning beskrivs översiktligt och författarnas meningsskiljaktigheter angående taxonomin tas upp. Resultatet indikerar att få nya arter kan tänkas härdiga i svenskt klimat men främst att fler arter är lämpliga för användning i större utsträckning. Dock krävs provodling för att med säkerhet fastställa arternas härdighet..

Denna rapport är ett kandidatarbete skrivet inom ramen för Landskapsingenjörsprogrammet vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i Alnarp. Uppsatsen är skriven på C-nivå, och motsvarar 15 hög-skolepoäng, på ämnet Landskapsplanering. Denna rapport tar upp och behandlar det annalkande hotet av de två asiatiska långhorningarna, Anoplophora glabripennis och Anoplophora chinensis, som riskerar att etableras på våra breddgra-der. Där syftet med detta arbete är att studera hur artdiversiteten tar ut sin rätt ifall de asiatiska långhornigarna skulle ge sig på de arter som finns i våra städer. Vad som kan och även kommer hän-da ifall de två etablerar sig på våra urbana träd, samt vilka träd som klarar sig och vilka som har en ökad risk att drabbas av skadedjur kommer att besvaras i denna rapport. Detta för att ge en bättre förståelse för de problem som väntar i framtiden, och för att undvika en ny epidemi som utplånar stora delar av våra urbana träd likt "almsjukan". Rapporten bygger på material insamlat från över 30 vetenskapliga artiklar och databaser.

Syftet med litteraturstudien är att undersöka om prestationshöjande fodertillskott till häst har den angivna effekten samt belysa vilken funktion i kroppen på hästen de kan tänkas påverka. Studien är främst begränsad till ämnena bipollen, kreatin, L-karnitin, solhatt (Echinacea spp.) och fjärilsranka (Schizandra chinensis). Dessa ämnen är några av dem som finns med på Svensk trav- och galoppsports karenstidslista. Studien belyser dessutom andra ämnen som finns i fodertillskott, som järn, tiamin, koppar, riboflavin, niacin samt L-glutamin. För de flesta ämnena var resultaten från de försök som gjorts tveksamma.

The final thesis ?Hardy palms for scandinavian climate? describes the family Arecaceae both from a general point of view, and with individual descriptions of seven different species that are known for their coldtolerance. The descriptions of each species is brief and the intention has been to give an introduction to some specific species known for their hardiness. Seperate chapters discuss topics as hardiness, pests and other problems and a short instruction for growing palms on open land in scandinavian climate. Finally a short discussion about continued research on this topic and some conclusions ends this final thesis.

Liniment används idag både på tävlings- och hobbyhästar. Det smörjs oftast in på hästens ben eller rygg och påstås kunna motverka överansträngning genom att mjuka upp muskulaturen innan ansträngning, påskynda dess återhämtning efter träning samt motverka inflammation och ödem. Liniment kan innehålla extrakt från växter som traditionellt inom folkmedicinen har använts som medicinalväxter och anses ha effekt på en rad olika besvär såsom t.ex. muskelvärk och svullnader. Denna litteraturstudie syftar till att undersöka om några växtextrakt som kan förekomma i hästliniment har antiinflammatoriska och/eller analgetiska egenskaper.